Det är högsommar med temperaturer över 30 grader på dagarna i delar av landet. Mycket lite nederbörd har fallit under de senaste månaderna vilket gör att brandrisken är stor över hela landet. Grundvattnet är lågt eller mycket lågt i hela Sverige.
Angreppet inleds en tidig måndagsmorgon mitt i juli. Semestertider innebär att hälften av den ordinarie personalstyrkan befinner sig utomlands eller på annan ort även om jourhavande personal finns tillgänglig. Angriparen har sedan några dagar koncentrerat sin fjärrbekämpning mot el och vatten. En uppgift i media talar om att ca 40% av landets transformatorstationer är helt eller delvis utslagna. Lika är det med anläggningar för vattenproduktion som redan före angreppet hade problem med tillförsel av kemikalier för rening.
Avsaknad av dricksvatten och möjligheter att kyla ner lokaler gör att många gamla och sjuka dör av uttorkning. I storstäder har folk börjat tömma avföring utomhus i parker och grönområden. Ett häftigt skyfall gör att reningsverk bräddar och tillsammans med nedsmutsat dagvatten kontamineras närliggande vattendrag och sjöar där många människor hämtar vatten.
Mycket mat som kräver kylning blir snabbt dålig. Många människor blir magsjuka och ett flertal bränder härjar i regionen. En större okontrollerad skogsbrand rör sig mot en av tätorterna i regionen.
Lärdomar
En viktig lärdom från Ukraina är utmaningarna med avlopp och att icke fungerande avloppshantering har blivit gränssättande för när ett samhälle behöver evakueras. Det är när avloppet inte längre fungerar som det blir ohållbart för människor att bo kvar. Dricksvatten är
relativt enkelt att lösa via buteljerat vatten eller andra tillfälliga lösningar, avlopp är mer beroende av en fungerande infrastruktur.
För att upprätthålla avloppsfunktionen har man i vissa områden i Ukraina valt att pumpa in orenat ytvatten i systemet trots att det påverkar ledningarna negativt. Eftersom olika delar av landet drabbats olika av kriget har det, framför allt i början, varit en utmaning att hantera interna flyktingar.